Ligger och funderar!!

Ligger och tänker på vänner. Tänk vad många vänner man har. Men hur många är egentligen ens vän och hur många av dom är bara en bekant som man pratar med då man ses? Har iaf kommit fram till att vissa betyder mer för mig än andra. En av dom som betyder mest för mig är Elle, hon och jag har den vänskapen som man kanske inte har med så många. Vi behöver inte höras varje dag, vi ses alltmer sällan nu då jag flyttat till Härnösand och hon har blivit tvåbarns mamma, men när vi väl ses även om det gått en månad så känns det som igår liksom. Elle är en av dom få som nog vet allt, då mena jag allt om mig, henne kan jag berätta rubbet för. Om jag så får någon idiotisk dum idé så säger hon vad hon tycker, men sedan stöttar hon mig även om jag håller på att göra något dumt, men hon varna mig liksom innan. Hon är en sann vän. Sedan två andra som betyder mycket för mig är Sandra och Kevin. Dom bodde jag med i sundsvall då jag hade det lite svårt och så. Dom släppte liksom in mig i deras hem med öppna armar, det kommer alltid finnas kvar i mitt minne, att dom ställde upp då jag behövde det. Jag betalade min del av hyran och det var aldrig det snacket att jag skulle följa deras regler, att det var deras lägenhet osv, dom fick mig att känna mig som en del av familjen till skillnad för andra ställen jag bott på, där jag betalat hyra men har ändå fått fråga om jag fick ta dit kompisar, fråga om allt innan jag gjorde något. Så var det aldrig hos Sandra och Kevin. Även för dom kan jag dela med mig av det mesta i mitt liv, dom dömer mig aldrig för det jag gör eller hur jag är, dom tar mig som jag är, och det är så vänner ska vara, att man kan vara sig själv med dom. Nu har jag dock fått ordning på mitt liv och flyttat till eget. Dock har jag fortfarande svårt för att vara själv. Händer då jag är hemma ensam, ska sova ensam osv att jag känner lite ångest och en lätt panikkänsla, men det är något jag jobbar på, och det blir bättre. Som tur är så bor Kevin och Sandra i Härnösand nu, så blir det för drygt så vet jag att jag är alltid välkommen hem till dom och att jag kan sova på deras soffa. Bara vetskapen att dom finns fem min bort kommer göra det lättare att vara och sova ensam hemma hos mig. Förutom dessa tre vänner som betyder allt för mig så har man ju alla bekanta runt om som man bara prata med då man stöter på varandra, samt dom som man umgås med ibland... Nu har jag fått skrivit av mig lite så nu ska jag slå igen ögonen och sova :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin
RSS 2.0
plusikassan.se