Blindtarmen...
Hittade en bild som påminner mig om dom jobbigaste dagarna i mitt liv, det var då jag opererade bort blindtarmen. Allt började med att jag var hemma hos mamma på dagen och skulle äta middag, när maten var klar så mådde jag illa och ville inte ha någon mat, mamma frågade hur jag mådde och jag svarade att jag kände mig konstig i magen, så hon sa att jag skulle vila en stund för att äta senare, vilket jag gjorde. Efter en timme så mådde jag bättre och fick i mig mat. Senare så gick jag hem och skulle duscha och göra mig klar för förfest hemma hos mig för att senare gå på krogen, började dricka någon öl och kände igen hur det krampade i magen, slutade dricka ett tag och allt vart mycket bättre, sen tog jag en eller två groggar. Detta var då jag bodde hos min dåvarande kille som körde ner oss på krogen. Jag betalade in mig på Aveny, vilket kändes onödigt, det kostade 160 kr och efter 10 min så låg jag på golvet i entrén, ringde efter min kille och skrek åt honom att han fick hämta mig fort som fan, vilket han gjorde.
Hemma på sängen så försökte jag ringa sjukvårdsrådgivningen, men gav upp efter att jag hört upptaget ton ca 30 ggr, så min kille fick köra upp mig.
Väl uppe på akuten så fick jag komma in på en gång, åkte förövrigt rullstol in från parkeringen då jag inte kunde gå. Dom skickade mig på röntgen och kunde konstatera att min blindtarm var ca 4 ggr större än normalt, operation tänkte jag, antibiotika och smärtstillande tänkte dom.
Så söndag, måndag och tisdag låg jag inne med dropp, magen den vart bara värre och värre, så natten till onsdag så hade jag så jävla ont att jag bara grina o skrek, kunde varken sitta, ligga eller stå, jag spydde som en gris och hade hög feber.
Då kom en läkare upp till mitt rum och konstaterade att min blindtarm skulle vara ute innom en halvtimme, så det var bara att åka till duschen där dom tvättade mig och rakade mig. Ner genom alla korridorer och in på operation, det sista jag minns var att jag skulle räkna till tre då dom sövde mig men jag hann bara till två.
Sen vaknade jag upp några timmar senare på uppvaket och fick åka hem samma dag.
detta är mitt märke för livet, ( kortet taget i smutsig spegel )
Kommentarer
Postat av: Anonym
Hej gå in på bloggen och rösta på vilken klänning du tycker är finast! =) Kram!
Postat av: My-Love
Lät verkligen inge kul det där! Aoootch!
Postat av: Emma-Lou
Jag har också genomgått en sådan operation, not funny at all...
Kollar du på desperate housewives nu?
Postat av: Vickan
Du har ett väldigt fint litet ärr. :)
Min sambo opererade bort sin när han var ung, dock så slarvade dem när dem skulle sy ihop det. Hans ärr är ca 10cm långt, 2cm brett och står utåt om man säger.
Han vågar inte ens gå utan tröja pågrund av det STORA ärret.
Va glad att ditt blev så pass litet.
Trackback
